Sossarna har idag lagt ett nytt program för att “skapa ordning på arbetsmarknaden”. Bland annat vill man frångå den svenska modellen och på flertalet punkter lagstifta. Jag vill inte ha mer politikerbeslut utan jag värnar den svenska modellen där de som befinner sig på arbetsmarknaden gör upp i avtal. Det hela är ett dråpslag mot den svenska modellen.
Dessutom har de dammat av förslagen från en gammal LO-rapport från 2004 då de själva satt vid makten. Känns snarare som bakåt-bakåtpolitik än framtidsinriktat.
Så här kommenterar jag sossarnas anti-jobbutspel idag i ett pressmeddelande:
- Socialdemokraternas förslag tycks vara anpassade till hur arbetsmarknaden såg ut för 40 år sedan. Förslagen är direkt företagarfientliga, innebär stängda gränser och skulle leda till färre jobb och företag. Rapporten är ett tydligt avsteg mot den svenska modellen, som innebär att självständiga parter sluter kontrakt med varandra, säger Annie Johansson (C).
- Speciellt allvarligt är det att man vill ratificera ILO-konvention 94, som innehåller krav på kollektivavtal vid offentlig upphandling. Detta strider mot både EU-rätten och mot lagen om offentlig upphandling och skulle vara ett hårt slag mot småföretag på landsbygden. Både socialdemokratiska och borgerliga regeringar har därför sagt nej till konventionen under de senaste 50 åren. Det är tydligt hur hårt dagens Socialdemokrater sitter i LO:s och Vänsterpartiets klor, säger Annie Johansson (C).
- Österberg erkänner själv att LAS inte är skapad för den moderna arbetsmarknaden. Tyvärr är socialdemokraternas lösning inte att anpassa LAS till hur arbetsmarknaden ser ut, istället är lösningen att med våld tvinga arbetsmarknaden att återgå till hur den såg ut 1970, säger Annie Johansson (C).
Svd rapporterar och Albin har bloggat på ett riktigt förtydligande sätt och ifrågasatt den där förnyelsen som Mona Sahlin alltid hävdar. Den känns väldigt avlägsen. DN har också, där jag uttalat mig om ILO94.
Företagaren Magnus Larsson, som är ordförande i Svenskt Näringslivs SME-kommitté går idag till generalangrepp på Moderaterna i allmänhet och Sven-Otto Littorin i synnerhet under rubriken “Littorin, du har inte fattat LAS” där han beskriver behovet av en flexibilitet för små och medelstora företag så att entreprenörsskap kan blomstra och fler jobb växa fram. Debattartikeln är klockren och ifrågasätter på punkt efter punkt de Nya Moderaternas helomvänding i jobbskapande företagsreformer. Att LAS är ett problem såväl för mindre företag som för unga som vill in på arbetsmarknaden, vill gärna de Nya Moderaterna sopa under mattan. Jag har funderat på anledningen, förmodligen är strategin att försöka gå armkrok med LO – det går väl sådär…Det är ju inte så att Lundby-Wedin direkt ryggdunkar Reinfeldt eller Littorin.
Samma dag som Svenskt Näringslivs generalangrepp på (M):s arbetsrättslinje så lanserar Moderaterna företagssiten www.flerjobb.se, ett upprop för fler företagare och ett bättre företagsklimat. Känns lite väl valkrystat när de i fyra år kallat näringslivet för ett särintresse och inte varit de största påhejjarna eller medhjälparna för de företagsvänliga reformer som gjorts. Men ingen är gladare än Centerpartiet om de nu vill sänka arbetsgivaravgifter och reformera arbetsrätten – hade ju gått mycket smidigare i förhandlingarna på dessa områden.
Läs också Per T Ohlssons krönika i söndagens Sydsvenskan som jag hoppas jag får in en replik på – där skriver han väl och bra om hur Moderaterna och Socialdemokraterna likt strutsen stoppar huvudet i sanden och på det sättet hämmar jobbskapande reformer. Magnus har bloggat på samma tema.
Förra veckans tema var verkligen jobbpolitiken. Viktigt, behövligt och intressant. Under onsdagen arrangerades en särskild debatt i Riksdagen med anledning av att så många unga står utanför arbetsmarknaden. Jag representerade Centerpartiet.
Debatten från sossarna kom att handla om:
- Mer utbildning. (Trots att Alliansregeringen lagt en miljard mer på Komvux än 2006 och trots att vi idag har mer högskoleplatser än någonsin, över 400 000. Alla lärosäten har fått de plats man känner själv att man fixar.)
- Ta bort aktivitetsförbudet. (De menar då den tre månadsregel som finns innan man sätter in aktiva åtgärder på en arbetslös ungdom. Det roliga i detta är att Mona Sahlin och (S) införde detta på 90-talet, vad Alliansen gjort är att sätta in aktiva jobbcoachningsinsatser från dag 1. Centerpartiet tycker dock att 3 månadersreglen ska bli mer flexibel).
- Fördubbla arbetsgivaravgiften för unga, för det är “McDonaldspolitik”. (Vad de glömmer då är att det blir 35 000 dyrare att anställa varje ung människa i Sverige, för ett café med 2 unga betyder det 70 000 i extra kostnader, för en ICA-handlare med 7 unga är det 245 000 kr plus – nästan ett helt ungdomsjobb. Hur leder det till fler jobb?)
…och så fortsatte debatten i onsdags. Mitt anförande innehöll konkreta förslag för fler jobb till unga, där jag kritiserar både (M) och oppositionen för att inte vilja göra de nödvändiga förändringar som krävs: i arbetsrätten och i ingångslönerna. Man duckar i dessa strukturella åtgärder och tjafsar istället.
“LAS införande i början av 70-talet var ett rejält systemskifte. Från att den svenska modellen enbart byggdes på avtal och partsförhandlingar skulle nu politiken bestämma och stifta lagar. LO sade bestämt nej till detta, vilket kan kännas väldigt främmande med tanke på hur de slåss för LAS idag. De stretade emot för de ville behålla den ursprungliga svenska modellen med få konflikter och mer pragmatism mellan parterna.”
Så skrev jag på bloggen i början av året med anledning av PJ Anders Linders krönika i Svenska Dagbladet om bagrunden och historien kring LAS.
LAS är inte den svenska modellen. Den svenska modellen är inte lagstiftning. Den svenska modellen bygger på kollektivavtal, avtal, förhandlingar och arbetsmarknadens parter. Det är andra länder som har just valt minimilöner och trygghet i lagar – den vida kända svenska och unika modellen är ju just avtalsmodellen med starka parter. LAS är helt tvärtemot – det är politiker som genom lagar lagstiftar om trygghet. Otroligt långt bort från den svenska modellen. LO var helt emot den då den infördes på 70-talet.
Det känns helt obegripligt hur man dessutom resonerar om LAS. Jag vill ju ha trygghet på arbetsmarknaden, idag är det en oerhört många som står utanför denna trygghet – ska inte de omfattas av någon trygghet? Ska man bara skydda redan etablerade? Vad är det för solidaritet? Ska alla andra fortsätta leva i kompakt otrygghet, utan akassa, utan lön, utan jobb? Och just med den svenska modellen – varför ska man ha lagar i detta, men inte i en så pass viktig fråga som löner då? Vad är det för konsekvens?
Moderaternas utspel idag var inte oväntat. Inte särskilt nytt. De markerade ljudligt att arbetsrättens område är inget Moderaterna kommer gå in och tassa på. Det var väl inget nytt? I deras förnyelse har de ju glömt företagandets villkor och möjligheten att sänka trösklar för unga att överhuvudtaget få in en fot på arbetsmarknaden – istället kör de sin sosse-light-politik. Men låt gå. Det blir ju lite roligare förhandlingar allianspartierna emellan nu. Och det blir tydligt att om man tror på företagsamhet och fler jobb för unga, om man tror på att Sverige behöver ett fräschare recept att lösa ungdomsarbetslösheten och skapa fler jobb – ja då ska man rösta på Centerpartiet.
Partistyrelsen har idag utsett mig som en av Centerpartiets sex nationella profiler i valet 2010. Tillsammans med Maud, de tre statsråden och partisekreteraren kommer jag att sätta agendan i viktiga frågor för Centerpartiet. Jag ansvarar för arbetsmarknadsfrågor och ungdomsfrågor. Frågor som passar mig som hand i handske!
Centerpartiet är fast beslutet att ta upp kampen om de unga rösterna, den unga väljargruppen utgör en viktig röst för vem som ska leda Sverige efter den 19 september. Vi ska vara det parti som tydligast står upp för de värderingar som den unga generationen bär och därför måste vi tydligt lyfta fram de samhällsproblem som unga möter.
Tre framtidsfrågor:
- Rätten till jobb
- Rätten att bestämma själv
- Rätten till likabehandling
Det viktigaste för unga är jobben och rätten att stå på egna ben. Rätten att på lika villkor som äldre komma in på arbetsmarknaden och få starta företag. Vi behöver sänka trösklarna på arbetsmarknaden för att ingen ung ska tvingas börja sitt vuxenliv beroende av andra.
Det finns framför allt 4 viktiga frågor för unga inom “Rätten till jobb”:
- En flexibel arbetsrätt som inte bara skyddar de som har jobb utan släpper in även unga på arbetsmarknaden. Förändra LAS så unga också få chansen.
- Inrätta avstamspjobb med lite lägre ingångslöner under första året så att unga människor får in en fot och en chans att komma in i lönekarriären. 9 av 10 unga tycker förslaget är bra.
- Öppna upp för nya marknader – utveckla tjänstesektorn, öppna upp för IT-tjänster i hemmet där många unga har möjlighet att driva företag.
- Stärk kopplingen mellan skola och arbetsmarknad med lärlingsjobb, trainee, praktik och satsa mer på ung företagsamhet i skolan.
Det är mycket på tapeten kring arbetsrätten och ungdomsarbetslösheten. Igår kväll på TV4-nyheterna var det en intressant nyhet om hur arbetsplatserna skulle sett ut med andra regler: Ett mer mixat lag helt enkelt. På uppdrag av www.generationen.se har analysföretaget United Minds genomfört en undersökning bland 300 chefer med personalansvar om deras attityder till unga arbetssökande. Resultatet är tydligt:
Bara 18 procent av de intervjuade arbetsgivarna tror att alla anställda skulle få jobbet om de sökte idag, i konkurrens med unga nyutbildade. Var femte arbetsgivare tror att halva personalen eller färre skulle få jobbet igen om de sökte idag. Unga nyutbildade arbetssökande skulle i stor utsträckning ersätta den befintliga personalen. På företag med 250 anställda eller fler skulle nio av tio chefer ersätta minst 10 procent av sin personal.
Fler ungdomar skulle sättas i arbete om företagen fick välja fritt – i konkurrens med erfarna medarbetare. Ungas erfarenheter och kompetens är uppenbarligen mer efterfrågade på arbetsmarknaden än vad som syns i antalet anställningar. Läs mer om bevisen och undersökningen på generationen.se.
En annan mycket rolig sak är att sossetidningen i Kalmar, Östran, som har ledande socialdemokrater som Lena Hallengren och Håkan Juholt i styrelsen och som ägs av socialdemokraterna och en rad fackförbund kräver undantag från turordningsreglerna i LAS för “Det finns människor med hög kompetens som är viktiga”. Håhåjaja, så roligt! Då passar det. SR Kalmar rapporterar om detta mycket dubbelmoraliska dilemma.
I början av december satt jag under en eftermiddag borta i TV-huset för att spela in ett längre program i SVT:s format Storforum. Programmet är ett samhällsprogram som djupdyker i olika frågor med olika debattörer och låter en (för det mesta) också tala till punkt. Det program jag medverkar i behandlar arbetsrätten och den framtidens svenska modell under rubriken “LAS – har den spelat ut sin roll?” . En riktigt intressant debatt som hettade till stundtals och som också bitvis bildade starka allianser. Moderaten höll med LO. Socialdemokraten höll med radikalvänsterpartisten. Och så vidare.
Politiker, företagsledare och näringslivsföreträdare fanns med. Mitt i allt detta två tjejer, en som blivit uppsagd av SVT och hyrs nu in via bemanningsföretag och en tjej som aldrig får fast anställning eftersom hennes arbetsgivare (kommun) ser till att hon blir “utlasad” strax innan gränsen för “inlasningen”. Två tydliga dilemman med en stelbent lagtsiftning. Den sista tjejens problem diskuteras aldrig, något vi pratade om efteråt hon och jag – varför är det ingen som bryr sig om hennes situation som skapar gigantiska tröskeleffekter? Hon vill ju ha ett tryggt jobb som alla andra men får alltid leta nytt jobb strax innan den magiska gränsen kommer.
I julas bytte jag morgontidning, från Dagens Nyheter till Svenska Dagbladet och får nöjet att varje morgon läsa kloka och insiktsfulla ledare. Min sambo däremot tycker det är smidigt för man slipper vända på tidningen när man ska läsa sportsidorna. Alla har vi våra anledningar för att byta morgontidning.
Dagens krönika av PJ Anders Linder var både historiskt intressant och matnyttig i den aktuella debatten. Det var en fröjd att läsa till morgonjuicen och flingorna. Det som gjorde Sverige rikt och gjorde att vi toppade väldtåndsligorna var det relativt låga skattetrycket på 1960-talet. Men sedan kom radikaliseringen under 70-talet då det känns som det var ett förbud för normala, liberala idéer. På ett enda år, mellan 1975-1976 höjdes skattetrycket med 4,7 procentenheter – idag skulle det motsvara en skattehöjning på 150 miljarder. Och skattechockerna fortsatte från detta och under 80-talet med moms och marginalskatter och andra tillväxthämmande skatter. I takt med detta halkar vi också ner i tillväxtligan. Kanske inte så konstigt.
Den andra delen rör LAS. LAS införande i början av 70-talet var ett rejält systemskifte. Från att den svenska modellen enbart byggdes på avtal och partsförhandlingar skulle nu politiken bestämma och stifta lagar. LO sade bestämt nej till detta, vilket kan kännas väldigt främmande med tanke på hur de slåss för LAS idag. De stretade emot för de ville behålla den ursprungliga svenska modellen med få konflikter och mer pragmatism mellan parterna. Så de har gått från att vara helt emot till att nu vara de största bromsklossarna för att faktiskt återigen skapa den svenska modellen – med avtal och parter och inte LAS. Märkligt.
12 fackherrar skriver på DN Debatt 22/12 att de kommer ta strid mot bemanningsbranschen. En bransch som 120 000 människor jobbar i varje år och som är ovärderliga instegsjobb för unga människor. Lejonparten av de anställningar som finns inom bemanningsbranschen är dessutom tillsvidareanställningar. I deras eget exempel, det brittiska klädföretaget Urban Outfitters i Stockholm, innebär det att de anställda får bättre villkor, de får kollektivavtal, avtalsenliga pensionsavsättningar och avtalsförsäkringar.
I den tragedi som nu drabbar södra och västra Sverige i spåren av fordonsindustrikrisen kan just bemanningsföretagen vara stöttningen tillbaka genom omställning, utbildning och uthyrning. I en tid av oro och hög arbetslöshet måste vi ha ett tillåtande förhållningssätt till branscher som skapar jobb. Dessa manliga fackförbund går nu ut och kritiserar användandet av bemanningsföretag och väljer detta som sin stridsfråga i avtalsrörelsen. Varför är de så kritiska mot en bransch som fungerar som insteg för främst unga och invandrare men också många kvinnor? För dessa grupper är detta inträdesbiljetten för att få ett jobb med trygghet och avtalsenliga löner. De 12 fackherrarna skjuter över målet.
Ett av syftena med EU:s bemanningsdirektiv är att ta bort eventuella hinder för att hyra in personal. Ett fackligt förbud mot att hyra in personal eller hårdare restriktioner av att använda sig av bemanningsföretag skulle med stor sannolikhet strida mot EG-rätten. Dessutom är det en kontraproduktiv linje eftersom de därmed också skulle motarbeta fler jobb i Sverige.
Sverige har inte råd att begränsa och stoppa branscher som faktiskt växer och skapar både jobb, tillväxt och rörlighet på arbetsmarknaden. Detta speciellt i tider som präglas av arbetslöshet och strukturomvandlingar. Det är helt orimligt att begränsa instegsjobben i en tid då vi behöver fler arbetstillfällen. Vems ärenden går egentligen dessa 12 fackherrar när man höjer rösterna mot bemanningsbranschen som symbol för framtidens arbetsmarknad? Inte är det Sveriges arbetslösa unga och invandrare i alla fall.
Annie Johansson. Riksdagsledamot (C). Ordförande Centerpartiets processgrupp om Jobb och Utanförskap
Elisabeth Thand Ringqvist och Fredrick Federley skriver idag en klockren debattartikel i Aftonbladet om integration och om andra partiers (även i mitt eget parti i och för sig) rop på språktester, förbud, medborgarskapsprov och annat finurligt. Nyckeln till integration stavas lika villkor och jobb. En gedigen språkutbildning som varvas med arbete. Deras debattartikel lyfter ett intressant, och viktigt frihetligt och liberalt perspektiv i integrationsdebatten. Per, Helen och Oscar bloggar också.
Imorgon förmiddag har vår kampanjgrupp Jobb och Utanförskap vårt första spinnmöte på temat integration, vi kommer ha fler framöver för att lyssna in värdefulla idéer, angreppssätt och tankar. Har du funderingar – maila!
