Makten till kommunerna i reformerat strandskydd

Skrivet av Annie Johansson 2008-12-17  |  inga kommentarer

Makten till kommunerna i reformerat strandskydd (J-nytt, Höglandsnytt, övrig länsmedia 081217)

Strandskyddsreglerna har länge präglats av en fyrkantig tillämpning som inte tagit hänsyn till att Sveriges kommuner har skilda behov. När det finns 9000 sjöar i Arjeplogs kommun blir det orimligt att de omfattas av samma regler som Stockholms skärgård. Det är orimligt att det i dag är möjligt att bygga hus nära vattnet där efterfrågan är stor, medan det inte är möjligt i kommuner med fler sjöar än invånare! Därför är förslaget till differentiering av strandskyddsregler av stor betydelse, att det blir lättare att få bygga där det inte är hårt exploaterat medan det vid hårdexploaterade stränder blir fortsatt svårt.

Många kommuner har med rätta engagerat sig för ett ökat självbestämmande när det gäller strandskyddet. Och snart kommer regeringen med sin proposition med förslag till reformerade strandskyddsregler. Det är en mycket välkommen förändring. Det är viktigt att säkra förutsättningarna för allemansrätten, det rörliga friluftslivet och ett långsiktigt hållbart skydd av strändernas naturvärden. Men strandskyddet måste också kunna utformas efter de faktiska lokala förutsättningarna och för att öka attraktiviteten och boendemöjligheterna på landsbygden.

Olika delar av landet har olika förutsättningar, och att samhället måste ta tillvara behovet av utveckling i hela Sverige. Då fungerar det inte, som fallet är med dagens strandskydd, att låta det exploateringstryck som finns på några platser vara mall för hela landet. I den remissrunda som det nya strandskyddsförslaget varit ute på påtalar en stor majoritet av instanserna problemen med nuvarande system. Godtycklig tillämpning och oklarheter i det nuvarande regelverket bidrar till en försvagad legitimitet för strandskyddet.

Det finns kommuner som har all anledning att ha en mycket restriktiv hållning till bebyggelse nära stränderna. Men det finns också kommuner med långa, obebyggda strandområden där bebyggelse kan accepteras utan att störa varken allemansrätt, friluftsliv eller djur- och växtlivet. I dessa vill regeringen införa lättnader i strandskyddet, främst för att kunna peka ut områden för landsbygdsutveckling. I de områden där stränderna redan har exploaterats, till exempel utmed Västkusten eller i Stockholms skärgård bör skyddet stärkas.

Jag är övertygad om att det reformerade strandskyddet kan bidra till ny livskraft i många kommuner. Med ett lokalt ansvarstagande skapas också de bästa förutsättningarna för att bygga och bo vid vatten även i Värnamo, Habo, Sävsjö och Aneby.

ANNIE JOHANSSON
Riksdagsledamot (c)